Vi i datavärdskapet ”Naturdata: Fåglar och fjärilar” har tillsammans med Naturvårdsverket och de två andra Naturdatavärdarna* tagit fram ett gemensamt API som används för att tillgängliggöra datamängderna med systematiska artobservationer som hanteras inom våra datavärdskap. API:et driver också vårt användargränssnitt (se länk nedan) där man enkelt kan söka fram och ladda ner miljöövervakningsdata genom att klicka i rutor och menyer. Man kan välja att söka efter en specifik art, inom ett särskilt geografiskt område, under en viss tidsperiod, eller använda en kombination av dessa kriterier. Man kan samtidigt bestämma om man bara vill söka efter data från ett bestämt delprogram eller från flera. Från vårt användargränssnitt går det också att ladda ner färdiga datapaket som innehåller samtliga data för respektive delprogram.
Det är ett öppet API vi har tagit fram, vilket innebär att de data som söks fram är helt fria för vem som helst att använda. Dock har skyddsklassade arter plockats bort och skyddade lokaler presenteras med diffuserade koordinater. Vill man jobba direkt mot API:et (se länk nedan), istället för att använda gränssnittet, kan det vara bra att veta att det är ett REST API, byggt i Swagger OpenAPI.
I skrivande stund har vi endast en datamängd (SFT Standardrutter) tillgänglig via API:et och användargränssnittet men jobbar på att få upp fler innan sommaren. I första hand lägger vi till de datamängder vi redan publicerat på GBIF, alltså Svensk Dagfjärilsövervakning, GDP Häckande kustfåglar i Bottniska viken samt Svensk Fågeltaxerings Sommar- och Vinterpunktrutter samt Kustfågelrutor.
Arbetet med API:et föregicks av att vi tog fram en dataproduktspecifikation (DPS) för tillgängliggörandet av systematiskt insamlade artobservationer. DPS:en handlar alltså framförallt om vad vi med enklare ord kallar för ”utdata”, det vill säga data i det format som du som användare får ut till dig. Den finns nu tillgänglig på Naturvårdsverkets webbsida om datavärdskap.
DPS:en beskriver den samlade datamängden som hanteras inom de tre Naturdatavärdskapen bland annat med hjälp av en informationsutbytesmodell och en objekttypskatalog. Modellen visar den tredelade strukturen av datamängden (metadata, inventeringstillfällen och artobservationer) och hur dessa delar kan hämtas via, till exempel, ett API.
Objekttypskatalogen beskriver mer detaljerat innehållet i de tre huvuddelarna. Den listar alla så kallade attribut i informationsmodellen (tänk: kolumner i en datafil.) och specificerar vilka format data ska tillgängliggöras i (t.ex. som text, heltal, ja/nej etc.) och vilka datafält som är obligatoriska att tillgängliggöra. På det här viset får användarna data om systematiska artobservationer i samma format oavsett från vilken av Naturdatavärdarna data hämtas.
Modellen i DPS:en inkluderar alla parametrar och variabler som är gemensamma för våra separata datamängder inom Naturdatavärdskapen, och det är den som ligger till grund för vårt API. Hos respektive datavärd kan det dock finnas andra parametrar och variabler som är unika för datamängderna i just det datavärdskapet, och DPS:en kommer att kompletteras med detta framöver.
Länk till vår webbsida med samlad information om hur vi tillgängliggör datamängder (ny sida).
Länk direkt till vårt användargränssnitt (ny sida).
Länk direkt till vårt öppna API (ny sida).
*SLU Artdatabanken och Inst. för skoglig resurshushållning på SLU Umeå